Det verkar som om du använder en äldre version av Internet Explorer som inte stöds. Vi rekommenderar att du uppdaterar din webbläsare till den senaste versionen av Microsoft Edge, eller överväger att använda andra webbläsare som Chrome, Firefox eller Safari.

Närståendestöd > Ta hand om dig själv

Ta hand om dig själv

Som närstående kan du känna dig överväldigad av tillståndet hos den drabbade Du kanske hanterar svårhanterliga känslor, mer ansvar och har en hel del information att ta in. Denna konstanta stress kan byggas upp över tiden, vilket kan göra att du känner dig spänd eller ledsen.

Det är naturligt för närstående att lägga sina egna behov åt sidan och fokusera all sin uppmärksamhet på den drabbade. Men det är inte själviskt att ta hand om dig själv. I själva verket kan det hjälpa dig att bli en bättre närstående. Vill du ha bevis? Fundera över vad du skulle säga till någon annan som är i din position: du skulle uppmuntra personen att ta hand om sig själv, eller hur?

Nedan följer några tips för att ta hand om dig själv:

Slappna av

Att planera in avslappning kan vara ett bra sätt att hantera vardagslivets utmaningar och de utmaningar som du som är närstående åt någon med avancerad eller metastaserad bröstcancer upplever.1

När det gäller avslappning, är det ibland lättare sagt än gjort. Men precis som med allt annat är avslappning en färdighet som vi kan lära oss genom att öva. Tricket är att prova sig fram och se vad som fungerar bäst för dig.

Det finns många sätt man kan slappna av på. Vissa sätt är utformade för att få ditt sinne att slappna av och vissa fokuserar på kroppen. Eftersom sinnet och kroppen är sammankopplade är syftet med många av dem att få både sinnet och kroppen att slappna av. Nedan följer några exempel på vad du kan prova:

Försök schemalägga minst en avslappnande aktivitet varje dag. De flesta av dessa aktiviteter tar så lite som 15 minuter att slutföra – men varför stanna där? Om du fortsätter längre kommer ditt sinne och din kropp att tacka dig för det!

Få sinnet att slappna av

  • Gör en andningsövning. Du hittar en enkel övning här. 
  • Lyssna på lugnande musik. Hitta en bekväm position. Slut ögonen och fokusera på de olika musikinstrumenten, melodierna, sången och verserna.
  • Utöva medveten meditation genom att fokusera på det som händer i nuet. Var uppmärksam på din andning: är den snabb, långsam eller djup? Fokusera på dina muskler: är de spända eller är de avslappnade? Du kan också lyssna på ljuden i din omgivning. Kan du höra trafik, barn, fåglar eller ingenting alls? Var medveten om dessa ljud när de kommer och går.2
  • Använd visualisering och föreställ dig att du är någon annanstans. Föreställ dig att du är på en plats som hjälper dig att känna dig lugn och avslappnad – kanske en favoritstrand, en skog eller en trädgård. Var uppmärksam på vad dina sinnen berättar för dig. Vad ser du? Vad hör du? Vilka dofter känner du? Vad känner du mot huden? Vilka smaker känner du?3

Få kroppen att slappna av

  • Välj ut några yogaställningar som du tycker om och gör dem regelbundet
  • Gör lite lätt stretching. Du kan stretcha fingrar och tår, armar och ben eller överkroppen. Du kan göra det på en stol, på golvet, eller var du än är mest bekväm.
  • Gör en muskelavslappningsövning. Du hittar en enkel övning här. 
  • Ta en promenad runt kvarteret eller gör en annat lätt fysisk aktivitet – trädgårdsarbete och hushållsarbete räknas också!
  • Få en massage.
  • Ta ett varmt bad – gör det till ett bubbelbad eller häll i eterisk olja om du vill. Var uppmärksam på vattnet när det omger kroppen. Känn bubblorna och den doft som oljan ger ifrån sig.
  • Drick något varmt utan alkohol eller koffein, som örtte eller varm mjölk. Fokusera på hur det känns när du dricker det.

Hitta ett bra tempo

Det är viktigt att du hittar ett bra tempo. Tempo handlar om att hitta en balans mellan tid du tillbringar med att vara aktiv och tid du tillbringar med att vila. Det är viktigt att vila eftersom det ger din kropp tid att reparera och återhämta sig. Även när ditt dagliga liv håller dig sysselsatt bör du komma ihåg att en paus är bra för din produktivitet i det långa loppet.

Tempot är också viktigt när du känner dig trött eller har slut på energi, vilket är vanligt för vårdgivare. När du känner dig mycket trött är träning det sista du tänker på. När du känner så kan du prova dessa tips för att hålla ett lagom tempo:

  • Planera dagens uppgifter i ordning och lägg tid på de viktigaste först.4
  • Prioritera din tid och dina uppgifter. Dela upp dina uppgifter i fyra grupper: brådskande, inte brådskande, viktigt och inte viktigt. Fokusera på de uppgifter som är både brådskande och viktiga.4,5
Hitta ett bra tempo
  • Bryt ned en uppgift i mindre delar. Istället för att till exempel försöka städa hela huset på en dag, kan du prova att ta ett rum i taget.
  • Om du behöver hjälp att få något gjort ska du inte vara rädd för att fråga. I allmänhet brukar folk tycka om att hjälpa till. Tänk på vilka uppgifter du kan låta någon annan utföra.6

Förhindra utbrändhet hos dig som närstående”

Det kan vara mycket stressande att ta hand om någon annan. Om du inte tar hand om dig själv kan du bli utbränd. En närstående med utbrändhet är fysiskt, känslomässigt och mentalt uttömd från stressen och bördan av att ta hand om någon med cancer.7 Närstående som är utbrända kan lida av utmattning, stress, ångest och depression. Nedan finns några tips som hjälper dig att förebygga vårdgivarutbrändhet:

  • Var uppmärksam på dina känslor. Det kan vara bra att skriva ned dem i en dagbok. Håll utkik efter tecken på depression eller ångest.6 Om de varai mer än två veckor ska du prata med din läkare.6
  • Gör en produktiv och hälsosam aktivitet. Du kan prova att lyssna på musik, promenera, skriva i din dagbok, titta på en TV-serie du tycker om eller meditera.
  • Planera aktiviteter med vänner och familj.
  • Planera in att äta gott, motionera, slappna av och njuta av livet.8 Om du behöver en paus kan du överväga avlastningsvård, även om det bara gäller några timmar om dagen.8
  • Hitta mening i omvårdnad.9 Kanske känner du dig tacksam över att du kan vara där för din drabbade.6 Kanske är ert förhållande starkare – tuffa tider kan ibland föra människor närmare varandra. Att hitta mening kan hjälpa till att göra omvårdnad lättare att hantera.6,9
  • Se till att du har någon att prata med. Det kan vara en vän, en familjemedlem, en kurator eller en stödgrupp.6
  • Överväg att gå en närståendekurs.3 Många organisationer erbjuder workshops och kurser (både på nätet och öga mot öga) för närstående. Ämnen som tas upp kan omfatta stressreducering, beslutsfattande, mer effektiv kommunikation med läkare och förebyggande av utbrändhet hos närstående.10 Sök på nätet efter kurser eller kontakta organisationer.
  • Ta kontakt med andra närstående. Många närstående tycker att det är givande att ta kontakt med andra som genomgår en liknande upplevelse.11 Allas erfarenheter är olika, men det kan vara riktigt trösterikt att prata med någon – och det kan till och med få dig att känna dig mindre ensam. Du kan också lära dig att hantera din roll som närstående bättre. Hitta stödgrupper genom att söka på nätet eller kontakta.

Sammanfattat: Försök inte göra allt ensam. Bygg ett stödnätverk och be om hjälp när du behöver det.

Vad vill du läsa om härnäst?

REFERENSER

  1. National Cancer Institute. Facing forward: life after cancer treatment. https://www.cancer.gov/publications/patient-education/life-after-treatment.pdf. Besökt den 4 november 2019.
  2. HelpGuide.org. Benefits of mindfulness. A Harvard Health Article. https://www.helpguide.org/harvard/benefits-of-mindfulness.htm. Besökt den 23 september 2019.
  3. MentalHelp.net. Visualization and guided imagery techniques for stress reduction. Stress. https://www.mentalhelp.net/stress/visualization-and-guided-imagery-techniques-for-stress-reduction/. Besökt den 23 september 2019.
  4. Goodman S, Rabow M, Folkman S. Orientation to Caregiving: A Handbook for Family Caregivers of Patients With Brain Tumors. 2nd ed. San Francisco, CA: University of California, San Francisco; 2013.
  5. Covey, SR, Merrill, RA, Merrill RR. First Things First. New York, NY: Simon and Schuster, 1994.
  6. National Cancer Institute. Support for caregivers of cancer patients. About Cancer. https://www.cancer.gov/about-cancer/coping/caregiver-support. Besökt den 6 september 2019.
  7. Cleveland Clinic. Caregiver burnout. Health Library. https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/9225-caregiver-burnout. esökt den 6 september 2019.
  8. Health in Aging Foundation. Tips for avoiding caregiver burnout. HealthinAging.org Tip Sheet. https://www.healthinaging.org/sites/default/files/media/pdf/HIA-TipSheet%20CaregiverBurnoutJune19_0.pdf
  9. National Cancer Institute. Caring for the Caregiver. Bethesda, MD: National Cancer Institute; 2014. NIH publication 14-6219.
  10. Family Caregiver Alliance. Powerful tools for caregivers. Caregiver Education. https://www.caregiver.org/powerful-tools-caregivers-4. Besökt den 8 september 2019.
  11. American Cancer Society. Caregiver resource guide: caring for a love one with cancer. https://www.cancer.org/content/dam/cancer-org/cancer-control/en/booklets-flyers/american-cancer-society-caregiver-resource-guide.pdf. Besökt den 4 november 2019.